Ansikten

Under fikarasten diskuterade vi ansikten och utseende, främst vad gäller plastikkirurgi och tatueringar.

Jag har inget emot tatueringar, bara de inte är i ansiktet. En sådan tatuering måste ju vara väldigt begränsande, vad gäller arbetstillfällen, eller hur? Skulle du vilja mötas av någon med ett spindelnät över ansiktet i kassan på ICA? Någon med ett ord tatuerat i pannan?

Eller varför inte de som gör implantat av udda grejer i ansiktet, t ex kulor under huden (som små horn) i pannan? Det skulle inte kännas helt rätt att låta en sådan person ta blodprov på hälsocentralen…

Kalla mig gärna mossig och fördomsfull, men det är sådan jag är.

Det finns säkert begränsningar för vilka utsmyckningar som tillåts, speciellt inom sjukvården, men lek med tanken. Dagisfröken förskollärare med tatuerat halvt uppdraget blixtlås på hakan?

Piercingar går ju att plocka bort när man jobbar, och vad folk har i ansiktet när de är lediga bryr jag mig inte om. Jag kände en kille med ringar i både näsa och ögonbryn, som jobbade inom vården, men plockade bort allt när han jobbade. Själv skulle jag bara tycka det var jobbigt att sätta dit allt igen. Jag ids knappt sätta på mig örhängen nu för tiden. 😉

Utrensning

Jag har suttit i två dagar och rensat ut från kontoret. Satt viktiga papper i pärmar, skrivit register, sorterat undan skräp och kört i tuggen. Nu är jag ikapp! 😆 Ja, tills det börjar fylla på igen, förstås.

Jag blev verkligen effektiv genom att ha kort vecka den här veckan. Ska vara ledig torsdag em och fredag, och det är SÅ mycket som ska vara klart innan dess. Jag vet att det fyller på med nya högar på mitt skrivbord medan jag är borta, så jag försöker göra undan det som redan finns på plats.

När jag var ung hade jag en vag dröm om att bli sekreterare, eftersom jag älskar att skriva men inte har tillräcklig fantasi för att bli författare.* (Ni kan sluta skratta nu.) Som vuxen inser jag att kontorsjobb oftast är förödande tråkigt, men då och då glimrar det till – främst p g a mina fantastiska arbetskamrater på avdelningen. Jag älskar dem, de är som systrar till mig!

För att återgå till skrivandet, så är det främst här på bloggen som jag får utlopp för min kreativa ådra. På jobbet är det samma gamla mallar att fylla i hela tiden, ungefär – men jag får skriva en hel del. Nu finns ju även ”Ctrl + C” och ”Ctrl + V” att använda, när samma saker ska skrivas in på flera ställen…

Idag ska jag fylla och posta kuvert. Festligt, eller hur? 😉

*) Mina små ”hästhistorier” räknas inte i sammanhanget. Handskrivna, med egenhändigt ritade illustrationer, i små anteckningsböcker. De finns (tack och lov) inte kvar, men följde alltid samma mall: liten flicka får egen häst och vinner hopptävling. Typ. 🙄