Otakt

Jag är i otakt med mig själv idag. Saker och ting funkar inte som de brukar göra för mig.

Till exempel GLÖMDE jag slå igång kaffet, men gick ändå ut och rökte – som jag brukar – medan jag väntade på att det skulle bli klart. Snacka om förvåning (och förbistring) när jag kom in och upptäckte att jag glömt slå igång den förladdade perkulatorn.*

Sedan fortsatte det på samma sätt hela morgonen. Jag har fått gå tillbaka och dubbelkolla att jag verkligen gjort sådant som behövde göras. Klockan rusade iväg men jag har ju tack och lov flex, så jag behöver inte vara på plats på jobbet exakt ett visst klockslag.

Morgnar är verkligen inte min tid, jag lovar. Däremot har jag under ett par eftermiddagar stannat kvar länge efter jobbet för att göra klart det jag hållit på med, när jag fått flyt i det jag gör. Ibland passar det bättre att göra klart, för det tar mycket längre tid att få upp ångan igen om man avbryter.

Trots att A och jag ska bila ner till U efter lunch, har jag inte packat än. I och för sig behöver jag inte packa så mycket (för att vara borta en enda natt) men jag vill inviga en av mina tidigare inköpta nya klänningar.

Den mönstrade, till höger i bild, tänkte jag ta med mig. Till den klänningen måste jag försöka hitta ett linne att ha under (den var verkligen djuuuupt urringad) samt en brosch att hålla ihop den med, förutom ett par rena leggings (kan möjligen finnas i torkrummet i källaren).

Necessären behöver ses igenom, om något ska fyllas på. Eventuellt får surfplattan följa med, men en laddare till mobil (och ev surfplatta) måste sökas fram och packas. Skor?!? Har jag några andra skor jag kan använda? *gaahhh*

Nej, nu måste jag jobba. Får packa när jag kommer hem vid lunchtid.

*) Jag laddar alltid perkulatorn färdigt på kvällen under arbetsveckorna, så jag bara behöver slå igång den nästa morgon. Det sparar flera minuter! Morgonminuterna är dyrbara! 😉