Det är lite lustigt. I jobbet kan jag ringa vem som helst och begära in uppgifter, eller vad jag nu ringer för, men när det gäller privata samtal…
Jag har gruvat mig i en vecka över att ringa till en kille, A, som jag ändå känner lite grann. 😯 Han är gift med min kollega A, och vi har träffats flera gånger i vardagliga sammanhang. Varför jag gruvat mig att ringa, är för att han kör traktor – och någon med traktor måste nu skotta min gård. Dels är det mycket snö, men framför allt måste jag få bort isrälsarna jag bara halkar ner ifrån, så jag slirar fast i snön. De går inte att skotta bort för hand.
I morse var det dags igen. Jag kände hur bilen gled ner i den fluffiga snön, men nu har jag lärt mig var jag stänger av antispinnfunktionen, så det tog inte så lång stund att komma loss. Jag tänkte definitivt inte kliva ur bilen och skotta! Suck. Jag hoppas verkligen A kommer ihåg att han skulle skrapa bort isen åt mig idag, för jag är så less.
Kylan har gett med sig (ca -4 grader) men då snöar det istället. Både dag och natt. Igår varierade vädret sig en aning, genom att släppa ifrån sig underkylt regn under kvällen. Inte mycket, men det lade ett frasigt istäcke på den fluffiga snön. Jag märkte det när jag skottade framför bron igår kväll, eftersom jag tänkte gå ut med soporna (soptömning idag) och insåg hur mycket snö som kommit bara sedan jag kommit hem från jobbet. Mina spår var helt igensnöade! 😯
[tags]telefonterror, traktor, antispinn, snö, underkylt regn[/tags]