Jag försöker komma igång med någon sorts vårstädning, nu när solen kommit fram i överflöd och verkligen visar allt damm som samlats. Problemet är att det är långt mellan tanke och handling…
Först Planerar jag, t ex när jag var på väg hem från B i söndags:
- Kom på att eftersom det fortfarande skulle vara ljust när jag kom hem, var det perfekt läge för att köra undan returpapper och annat återvinningskrafs.
- Innan jag var hemma, hade den uppgiften krympt till att jag åtminstone kan bära ut kassarna i bilen, så finns de färdigt där tills jag har tid (och lust) att köra bort grejerna.
- Och när jag väl kom hem, gick jag bara in och lät allt vara…
Så. Typiskt. Mig. Nåja, min sopsortering springer ingenstans utan mig, den finns kvar tills jag orkar ta itu med den.
Angående de ljusa kvällarna, tycker inte ni också att det är rent magiskt?!? Helt plötsligt har man så mycket tid över efter jobbet, för det är ju fortfarande ljust! 🙂
I det här fantastiska vädret vi haft den senaste tiden, har jag knappt haft tid att äta. Så fort jag kommit hem från jobbet har jag rusat ut på altanen och suttit där så länge jag kunnat, med eller utan ljudbok. Sedan har jag inte brytt mig om att börja laga middag, utan det har blivit smörgås – i bästa fall.
Igår hamnade jag – som vanligt – på altanen en bra stund, innan jag släpade mig in och slängde kycklingen i ugnen. Sedan ut på altanen igen, tills klockan ringde för att tala om att maten var klar. Älskar ugnsmat!
Värt att notera är att numera sitter jag ute utan jacka, i bara kortärmad t-shirt, i alla fall om det inte blåser. Senare på kvällen tar jag på mig jackan, för så fort solen gått ner blir luften mycket kallare. Vi har trots allt fortfarande mycket snö kvar på marken.
[tags]vårstädning, sopsortering, vårväder, altan[/tags]
Jag har lärt mig att det kallas att ”prokrastinera”, detta att hela tiden ha oviktiga saker att göra för att slippa ta itu med det man BORDE göra. 🙂
/Stefan
Det är ett bra ord! 😆