Sträckning

Haha, det är precis som jag skrivit tidigare: om man inte har ont någonstans när man vaknar, är man död. 😉

Idag har jag en sträckning bakom vänster skulderblad, som plötsligt dök upp under morgonbestyren. Jag har ingen aning om varför eller när jag skulle ha sträckt mig precis där, men det kommer att gå över när jag väl kommit igång med dagens sysslor. Ingen fara. 🙂

Mina bekymmer är ändå små jämfört med hur andra människor i världen har det. Nyligen har det varit skottlossningar med många döda och skadade oskyldiga människor, som bara råkat vara på fel plats vid fel tillfälle, naturkatastrofer som utplånar allt inom synhåll, länder som är i krig (med varandra eller inbördes). Då är en sträckning i axeln och onda knän en fis i rymden.

Jag ska inte fundera på sådant, det gör mig bara deprimerad. Istället ska jag fokusera på att jag faktiskt kunde stiga upp ur sängen alldeles själv i morse, gå runt i mitt eget hus med både tak över huvudet och uppvärmning, dricka importerat morgonkaffe i lugn och ro, innan jag valde bland mitt stora urval av kläder att ta på mig, för att fara till ett hyfsat avlönat jobb med rimliga arbetsvillkor, där jag även kan arbeta fackligt utan repressalier. Ja, ni ser, det finns mycket som kunde vara sämre! Jag har det bra! 🙂

Solen skiner nu på morgonen, även om väderprofeterna spått sämre väder under dagen. Spela roll, vädret går ändå inte att göra något åt. Solskenet mot den nya, vita, fräscha snön får nästan ögonen att tåras – så vitt är det!