Äntligen regn!

Jag vaknade extremt tidigt i morse, en halvtimme innan väckaren började låta, och hörde det trevligt knapprande ljudet av regn på altantaket! Yes! 🙂

Fördelen med regn så här års, är att regnet tar bort snön. Dels slår det ihop drivorna som ligger kvar, dels tunnar det ut snötäcket på marken. Jag har snart barmark framför bron och på gården, så jag får nog börja leta efter mina sommarjoggingskor* i hallskrubben under helgen. 😉

Alla skor jag beställt är på väg, fast jag beställde från två olika firmor! 😯 Det kan förstås ta några dagar innan Postnord fått hit dem, men det är inte sommar än – och det var faktiskt sommarskor jag beställde. OK, ett av paren är året-runt-tofflor, att använda när jag går ut och röker 🙂 eftersom de gamla börjar falla isär. Just när de är som skönast! *hmpf*

B ringde plötsligt och meddelade att hon och L skulle komma förbi en snabbis. L skulle köpa hennes snowboard, som – förstås – fanns hemma hos mig. Tja, det blev en väldigt snabb sväng, det tog max 10 minuter (inklusive ett toabesök) så var B ute i bilen igen, med alla grejer – och L hann inte ens in. 😳

Andra bloggar om: , ,

*) Mina vinterjoggingskor är väldigt ohalkiga (har bra grepp på snö och is)och får hänga med så länge det finns risk att halka när jag går ut. När isen och snön försvunnit från både gården hemma och utanför jobbet (framför allt vid rökrutan) kan jag använda sommarjoggisarna som inte har samma grepp.

Tveksamt

Inte så somrigt, eller hur?

Nu har jag gjort det igen! Beställt skor online, alltså. Det är tveksamt om det blir bra, men jag kan ju förstås returnera dem om de inte passar.

Så här inför sommaren behöver jag piffa upp mig runt fötterna, då mina gamla nötta svarta jogging/walkingskor inte är så somriga av sig. Problemet med stora fötter (både långa och breda) blir inte lättare av hallux valgus, speciellt på högerfoten.

Jag vet vilka modeller av skor som går, respektive absolut inte går, att använda – men hoppet dör ju inte. Kanske jag kan ha de där snyggare skorna i alla fall? Inte alltid gå i tofflor/sandaler eller joggingskor? Om de inte trycker för mycket på knölen så kanske…?

Inte mina fötter – bild snodd från nätet.

Den skoaffär vi hade på orten lade ner för ett antal år sedan, så nu är det antingen onlineköp eller åka till L (eller annan ort som har skoaffär) som gäller. Att hitta snygga och bekväma skor i stora storlekar är inte lätt där heller, då de flesta skoaffärerna hör till kedjor (typ Dinsko eller liknande) som bestämmer utbudet.

Dessutom måste skoaffärerna ofta beställa hela uppsättningar skor av samma modell, så om rätt storlek är slut kan de inte bara beställa ett “löst” par – de måste ta alla storlekar. (Det kan hända att det varierar mellan olika leverantörer, men den varianten har jag hört.)

Solen skiner

Idag är jag på betydligt bättre humör! 🙂

Jag ska hjälpa till (en aning) på en annan avdelning, baraföratt, och så har jag viss jobbplanering att göra också – inte bara de vanliga sysslorna som jag efter X antal år kan göra i sömnen (nästan). Det gör mig alltid på bättre humör, att få göra något annat än det vanliga, även om det bara är för en liten stund.

Intresseklubben kan notera att min matsedel sprack igår, då jag inte iddes börja med några grönsaker, utan gjorde det enkelt för mig med smörgås till middag. Det är altanhänget som ställer till det. Jag vill ju sitta ute så länge som möjligt, och sedan känns det “för sent” att börja laga middag, så det blir smörgås. Nu är det inte många dagar kvar av det vackra vädret (enligt SMHI) så snart har jag tid att stå vid spisen igen. *rycker på axlarna*

Andra bloggar om: , ,

Passar inte alla

Just idag är jag irriterad (igen 🙄 ) på en del medarbetare (motarbetare?). Ibland funderar jag vilka kompetenser som fått in dem på sina tjänster – ingen nämnd och ingen glömd.

Vad man inte får glömma är att vi har ett serviceyrke, så vi måste kunna handskas med folk, oavsett vilken utbildning vi har med oss i bagaget. Det kan behöva skrivas en del på näsan, så de kommer ihåg det.

Det är dessutom inte bara kunder vi handskas med, vi anställda behöver också stöd och uppskattning för vår insats – inte bara från varandra. Utbildningar inom våra yrkesområden, nätverk med likasinnade, en eller annan personalförmån skulle inte vara helt fel.

Lönen går inte att göra så mycket åt, men det är inte i lönen felet sitter. Visst vill alla ha mer betalt, men man måste trivas och utvecklas på jobbet också. Arbetsgivaren verkar nöjd med att “bara” ge lön, men glömmer det viktigaste: arbetsglädjen och -trivseln.

Jag försökte föreslå en endagskurs, som jag och några av mina medarbetare behöver, som gick i L för inte alls länge sedan.* Nej, den fick vi inte gå?!? Vi ska istället ta hit utbildaren “längre fram” så fler från personalen – som behöver – kan gå den kursen. Jag får inget svar på när den kursen ska bli, bara lite vagt “senare”, men tro inte att jag tänker glömma den!

Nåja, vi har ju chansen att bli bjudna på fika – hela två gånger/år (semlorna på fettisdagen räknas som en gång, så det är en kvar i år)! Julbord får vi också. Och julklapp! Visserligen bara en (1) biobiljett, men vem behöver bjuda med sig någon utomstående på bio? Man kan ju ta en arbetskamrat med sig, så är problemet löst.

Verkar jag bitter, så är det meningen.

*) Endagskurser i L är perfekta. Dit åker vi bara över dagen, så ingen övernattning behövs.