Bilburen

Under helgen har jag haft tillgång till bilen! *gör vågen*OK, jag brukar ju få ha den när jag behöver, och den här helgen var det dags igen. Jag kunde faktiskt motstå det makalösa IKEA-suget jag dragits med en längre tid, mest beroende på ebb i kassan. Nästa helg är löningshelg och då är alla andra också IKEA-sugna, men helgen därefter, kanske? Den som lever får se.

Jag passade på att åka till L och E för att dricka kaffe på maten med dem, och sitta och surra en stund om allt möjligt mellan himmel och jord. När jag körde hemåt blev minusgraderna fler och fler (jag startade på noll grader) så även fast det var torrt på vägen körde jag försiktigt. Det är fördelen med att hälsa på dem; jag kan köra hur sakta jag vill efter vägen utan att störa trafiken.

Nä, just det, vinterdäcken har ännu inte satts på bilen. *suck* Jag bjöd A och P på palt idag, som tack för hjälpen med altanen i torsdags. Fiskade lite grann efter intresse att få hjälp med att sula om bilen men de var märkligt ointresserade, hur nu det kan komma sig. 😉 Nästa helg måste vinterdäcken på, och i värsta fall får jag göra det själv. Jag kan, jag vill bara inte.

Trots att jag pratar om vinterdäck så har vi ingen snö än. Knappt haft någon frost heller, men inatt har det frostat ordentligt överallt. Eftersom bilen var hos mig har den fått stå i garaget under natten, så den var frostfri i morse. Det är ju nu, under hösten, den farligaste halkan kommer – den man inte är beredd på. Vinterdäcken måste på senast nästa helg, så enkelt är det! Med ”vinterdäck” menar jag förstås dubbdäck. Här funkar inget annat, då vägarna är istäckta större delen av vintern.

Jag var till C idag, så vi kunde göra resplaner. 🙂 Det gäller att hinna klämma in så mycket som möjligt under de få dagar vi är där. En del saker har jag gjort tidigare, annat har jag haft lust att göra men inte hunnit. Det kanske är dags nu? Vi får se, det beror lite på hur mycket vi kan enas om att göra/se/besöka, om vi ska vara utvilade eller om vi ska behöva vila när vi kommer hem… 😉

Tra-la-la-hmm-mmh

Jag har drabbats av svårartad städiver (läs: PMS) kombinerad med överkänslighet mot vissa låtar/känslor/saker. Ikväll har jag svept fram som en tornado genom huset (OK, inte hela huset, nån måtta får det vara) med hörsnäckorna intryckta i öronen, glatt gnolande till somliga låtar, med darr på rösten till somliga. Alltså, det hjälps inte: Seasons In The Sun ÄR lika tårdrypande nu, som 1974. (Och Terry Jacks lika ful… 😉 )

Det, kära vänner, är ett säkert tecken på PMS. Jag städar och/eller grinar till alla ballader jag som av en händelse ”råkar” snubbla över just de dagar som berörs. (Aktivt självplågeri, botas enklast med choklad.) Dessutom rörs jag till tårar över… Tja, vad som helst, ungefär.

Nu ska jag – utmattad – släpa mig till soffan, om jag orkar slå igång TV:n, för att försöka hålla mig vaken genom nyheterna. De är så tråkiga nuförtiden. Finanskris hit och finanskris dit. Och handlar det inte om finanskris eller uppsägningar i gross & parti, så handlar det om USA-valet. Lika spännande som när målarfärg torkar.

Jag begriper inte varför svenska media blåser upp valet i USA till sådana proportioner. Vi får ju inte rösta, eller…? Det är väl Big Brother-komplexet som drabbat oss, som om amerikanerna skulle bry sig ett skvatt om vad ett lilleputtland i världens utkant tycker.

Uppiggande

Fantastiskt vilken humörhöjare den musik man gillar är! 🙂

Jag skuttade runt hemma igår kväll och plockade undan, diskade, fixade smått & gott medan jag trallade med i refrängerna till låtarna jag hörde på. Höll aldrig på att komma mig i säng, för ”jag skulle bara”… Det gjorde – förstås – att jag var trött i morse, men jag tog mig upp och iväg till jobbet till slut. *gäspar*

Det har blivit en hel del kaffe idag, men det vete tusan om det hjälper. Jag tycker jag fortfarande är lika trött som jag var i morse. Gråvädret gör förstås sitt till den allmänna stämningen ( = alla går omkring och gäspar, det är inte bara jag).

Så typiskt att allt grötat ihop sig till precis ikväll, bara för att jag är så trött. Igår iddes jag inte gå till farsan utan ringde honom och meddelade att jag kommer ikväll istället. Han muttrade om en del saker jag måste hjälpa honom med, men nöjde sig med att vänta en dag extra. Så kom jag till jobbet idag och upptäckte att jag glömt ett kvällsmöte jag måste vara på ikväll. *slår mig själv mentalt i huvudet* Nå, jag har ringt och meddelat farsan att jag blir sen.

A ringde och ville att jag skulle bjuda honom och P på middag idag!?! De ska fixa till min altan ikväll och jag har lovat dem middag som tack för hjälpen. Lyckades slingra mig undan med att jag kokar palt på lördag, de kan komma då. Dessutom måste jag handla, men det hinner jag inte. Jag måste gå till farsan direkt som mötet är slut, och affären hinner stänga innan jag kommit mig därifrån. Jag får klara mig ohandlad tills imorgon.

Tänkte städa också, eftersom jag misstänker att jag får mer eller mindre oväntat besök imorgon direkt efter jobbet, och mitt hem är totalt igenslummat vid det här laget. Speciellt badrummet, som besökarna ska kolla särskilt noggrannt på. Och så måste jag, som sagt var, handla imorgon! *mumlar mitt mantra* Kattmat, kattmat, kattmat…

Paltkok på lördag, jobbigt men gott! Dessutom gör det att jag har palt att steka till söndagsmiddag, och stekt palt är ännu godare än kokt!

Även om jag inte gjort något särskilt på kvällarna så har timmarna ändå rusat iväg i överljudsfart. Jag har alltså inte ens hunnit se TV – jo, CSI och House, men inget annat. TV:n har stått på och jag har kastat en blick på den om jag gått förbi, men inte mer än så.

Det är nu ett antal veckor sedan jag bytte kontor. Jag tror faktiskt jag ska sätta upp gardinerna vilken dag som helst. Alla kommenterar att jag inte har några gardiner och jag ger lite olika svar, då jag blivit ganska less frågan:
– Men har du inte några gardiner?
(Rätt svar: – Jo, jag har gardiner, jag har bara inte satt upp dem än.)

Mina svar varierar mellan:

– Jag tycker inte det behövs.
– Feng Shui – less is more – minimalistisk inredning.
– Jag fick inte de gardiner jag ville ha så jag protesterar på det här viset.
– Vad??? Är de borta??? *chockad uppsyn* Vem…???

och så vidare…

Deprimerande

Jag slet mig från soffan (visserligen efter en tvåtimmarslur, men ändå) och satte mig vid datorn, i sällskap med MP3-spelaren. När jag laddade den första gången tog jag bara en skiva och en bok, för att testa hur den funkar. Nu skulle den fyllas till brädden! *gnuggar händerna*

Jag har kopierat mapp efter mapp efter mapp, med mer musik och fler böcker, från datorn till spelaren. Till slut började jag fundera att jag kanske tog i i överkant? Tänk om den blir så fullmatad att den slutar fungera? I en dator kan ju hårddisken krascha, vad händer i en spelare? *sväljer* Varnar den innan det händer? *orolig*

När allt var kopierat skyndade jag mig att kolla hur mycket plats som fanns kvar på spelaren. Ungefär hälften… *rodnar* Jag har visst inte så mycket musik och hörböcker ändå. OK, det är lätt åtgärdat *ler* men jag vet inte vad jag vill ha. Det jag har hittills är mest gamla godingar och olika samlingar, inget nytt. Kanske läge att förnya sig?

Så, nu önskar jag tips om ny(are) musik att lyssna på! Jag gillar pop och rock. OK, det lät lite menlöst (och inte så lite, heller) men betyder att jag får utslag av house & techno & rap & liknande – om musikstilarna fortfarande heter så? Som sagt, jag hänger inte alls med i musiken numera.

Jag har någonstans hört en tjej som heter Duffy, vill jag minnas. Hon är väl rätt ny? Eller? Jag jagar inte det allra senaste – som inte var inne förra veckan och kommer att vara ute nästa vecka – utan bryr mig inte om tipsen har några år på nacken.

Hälsningar
Dinosauriesnigeln
(som just nu lyssnar på en salig blandning av Kiss, The Who, Led Zeppelin, Steppenwolf, ZZ Top, U2, Johnny Cash, Beatles, Stones, Ramones, etc – idel gamla godingar)

Andra bloggar om:

Ibland…

…har jag inte riktigt tid att gå hem från jobbet. Idag var en sån dag, men jag skulle ju på kalas! 😉

Lurade med juniorerna till farsan, och tog sen med dem till morsan. Det blev snabba besök på båda ställena, lagom för att höra farsans senaste skvaller och morsans verklighetsflykt. När jag går ensam tar jag mer tid på mig, men inte idag. Inte för att juniorerna var med, utan för att jag bara var less. Ibland känns det som att jag tillbringar mer tid hos gamlingarna än hemma, även om jag dragit ner på besöken hos dem.

Min avdelning hade arbetsplatsträff på jobbet idag, där vi nästan glömde Standarfrågan. Vi har alltså stött och blött denna Fråga i mer än ett år och det finns alltid nya infallsvinklar på den. *suck* Det är snudd på skrattretande att vi ägnar så stor energi åt denna Fråga när den inte ens faller under vårt ansvar. Däremot är det vi som får ta skiten när saker och ting inte går som beräknat, så därför måste Frågan stötas och blötas; hur vi ska tackla problemen innan de dyker upp.

För intresseklubben kan jag berätta att jag INTE ätit lunch vare sig på grillen eller caféet idag, utan hemma! Första gången på länge. Hade det inte varit för att jag visste att en katt satt ute i spöregnet och väntade på mig hade jag inte gått hem, men nu gjorde jag det. 😉