Förr och nu

Jag har vid något tidigare tillfälle tagit upp det här med tidigare liv. Inte i den meningen att jag varit en egyptisk prinsessa eller något annat trevligt i ett av mina liv, utan mer ”livets olika faser”.

Jag tror jag kommit in i en ny fas igen. Eller fasa, kanske jag ska kalla den: medelåldern. Alltså, här sitter jag, som den medelsvensson jag är, med ett i allra högsta grad alldagligt jobb, alldagliga intressen, alldagliga vanor, iklädd alldagliga kläder med en lång sträcka av grå vardagar både framför och bakom mig. Jag har nått någon slags mittpunkt.

På något sätt ser jag ändå ljuset i mörkret – trots allt det grå – och ser positivt på framtiden. Det finns hopp, det blir bättre! Och, vadå – även om jag är en medelsvensson, vad är fel med det? Jag kommer aldrig att bli rockstjärna eller fotomodell, så jag kanske har nått min formkurvas topp?

Jag är på topp! 😆

(Och när det börjar gå nedför, ska jag glida barfota på rutschkanan med en röd mantel fladdrande bakom mig och skrika högt av förtjusning!)

Varför?

Varför, ack, varför måste jag börja strula med tekniska grejer kl 2 på natten? ❓

Bli inte oroliga om något oväntat dyker upp bland inläggen, det är bara något av mina testinlägg som är på rymmen. 😉

Sängbloggning

Jag måste ju – som den nörd jag är – prova att sängblogga med den lilla laptopen/grisskära tvålen (jag har inte glömt, Bert och Micke…) men det blir ingen vana. Det är bekvämare att sitta i soffan. 😉

Grundtanken var att jag skulle se Så ska det låta, som jag missade i fredags, men just det programmet ville inte visas i SVT Play. Andra program jag provade gick att se, men inte det jag verkligen ville kolla på. Min vanliga tur.

Det kan vara inställningarna i den här lilla skorven som inte är helt OK än, förstås. Idag (bättre sent än aldrig) installerade jag virusprogrammet, vilket gjorde att hela Internet blockerades. Efter lite pillande med brandväggen fick jag till det, och nu funkar det mesta igen.

Bror L har varit hit ikväll, som han brukar på måndagarna, och jag har – i vanlig ordning – tvingat honom att se Ice Road Truckers. Jag är som limmad framför det programmet, och kan inte begripa varför. Det är annat än isvägen över älven träsket, om jag säger så… 😉

Sagan om saltet

Vi har en ny följetong i fikarummet. 😉

Eftersom alla skåp är utbytta och planlösningen ändrad, så råder viss ovisshet om vart somliga saker ska ställas. Saltet, t ex.

Alla springer runt och drar i alla lådor (vi har den moderna varianten av kök, med stora lådor istället för underskåp) för att hitta vad man än är på jakt efter. Sen ställs saker tillbaka där man tycker att de passar, vilket får andra att söka sig fördärvade efter det som stod i ett skåp dagen före, och i ett annat dagen efter.

Saltet är nu en tvistefråga: framme på bänken eller i ett skåp? Och i vilket skåp?

Spännande fortsättning varje dag. 😉

Andra bloggar om: ,

Kallsvettig

Ångest.

Kallsvetten rinner bakom ryggen.

Magen rullar i sjösjuka vågor fast jag står på fast mark.

Paniken nuddar mig med sylvassa klor.

Beställningen av badkläder har gått iväg – det finns ingen återvändo!!!

Andra bloggar om: ,